Surdegskuriosa

“Man ska ju inte äta bröd!” (sagt med gnällig Närkesdialekt). När jag var tonåring och spelade fotboll brukade min kompis och jag sluka Pågens rostbröd med räkost, sköljt ner med honungssötat te efter våra fotbollsträningar. Kanske inte den mest hälsosamma kosten för en tonåring, men det var så vi gjorde då. Nu, många år senare, har jag precis avslutat Maria Borelius bok Långlevnadsrevolutionen – en otroligt inspirerande läsning om åldrandet och välmående. I boken berättar Maria om sina sju år av resor i de så kallade "Blå Zonerna", där människor ofta lever längre och friskare liv. Och vet ni vad som dyker upp där? Surdegsbröd! Det är faktiskt en del av kosten i dessa områden där åldrande ofta skjuts fram långt senare i livet. Maria beskriver hur kvinnor i dessa regioner har en nästan helig ritual kring surdegsbaket. Inte nog med att det är en tradition – surdegsjäsningen gör själva brödet hälsosammare. Den bryter ner fytinsyra, ett ämne i spannmål som annars kan blockera kroppens upptag av viktiga mineraler som järn, zink och magnesium. Resultatet? Kroppen tillgodogör sig betydligt mer näring från brödet.

Surdegsbröd är dessutom ofta lättare för magen att smälta, tack vare mjölksyrebakterierna i surdegen. Dessa bakterier bryter ner både gluten och kolhydrater under jäsningen, vilket gör brödet skonsammare för matsmältningen.

En annan fördel med surdegsbröd är dess låga glykemiska index (GI), vilket betyder att det påverkar blodsockret långsammare än vanligt vitt bröd. Detta är positivt för energinivåer, mättnadskänsla och särskilt för personer med diabetes eller de som vill hålla blodsockret stabilt.

Som grädde på moset innehåller surdegen organiska syror som naturligt hämmar mögel och bakterier. Det ger brödet en längre hållbarhet – helt utan behov av konserveringsmedel.

Å det coola är att du kan göra det helt själv!